- Marion Sjöberg

Klockan står på 23.19, jag sitter i soffan och Daniel jobbar vid köksbordet. Fördelen med att ha öppen planlösning i lägenheten. Borde egentligen plugga nu, eller borde ha gjort det hela påskhelgen, men jag försöker övertala mig med att det är ok att inte göra det för det är ju "påsklov" och att jag ska ta tag i det imorgon - vilket jag vet inte kommer fungera. Vet inte riktigt vad jag ska behöva göra för att finna motivation just nu, kan ju inte direkt sparka mig i röven. Har en sån stor kurs att jag bara vill gå under. Ångest deluxe. 

 

Annars då? Lever som gräsänka känns det som nu. De senaste 7 av 8 veckorna har jag bott själv för Daniel har varit iväg på jobbresor. Och så kommer det vara i två veckor till, sen är han faktiskt hemma i två veckor men efter det reser han iväg till Indien igen. Det är det som jag hatar med hans jobb, egentligen är det inte jobbet i sig utan att jag inte kan sova själv. Det är jobbigt att vara mörkrädd men att inte kunna sova när det är ljust kan jag lova. Däremot har det gått lite bättre här än i gamla lägenheten. 

 

De senaste veckorna har varit jobbiga, av olika skäl som sjukdom, ångest, ensamhet och bara ordet sommarjobb får väl alla studenter att flacka på benen. Men jag fick i princip erbjudande om jobb när jag var på en snabbintervju på rekryteringsdagarna i Karlstad kommun för vård- och omsorg. Kommer att befinna mig på ett serviceboende med gångavstånd från lägenheten så det kunde ju inte bli bättre. Måste skicka efter en skattesedel men efter det så är kontraktet påskrivet och inskickat. För första gången på tre år känns det någorlunda bra inför sommaren även om det varit ett kaos innan man vet att man faktiskt har sommaren klar. Det ska bli så kul att få komma ut på golvet och göra det teoretiska praktiskt. 

 

Sen ska jag väl ändå vara glad, hela familjen mår bra och min systerson är typ det bästa i denna värld. Får ett leende på läpparna bara jag ser på bilden vi har på honom i fönstret. Då släpper ångesten för en stund iallafall, vi har alla våra knep. 

 

Nu ska jag gå och pussa på min duktiga pojkvän som sliter med jobbet, tycker han förtjänar det. (Iofs visade jag väl min uppskattning till han när jag bakade chokladmuffinsen som han önskade ;))