Feelings
Just another moment in your eyes
I'll see you in another life in Heaven
Where we never say goodbye
I'll see you in another life in Heaven
Where we never say goodbye
Nu när ångesten har börjat tränga fram så släpps allt. Allt jag inte vill, det bara kommer ändå eftersom det är enklare att ta allting på en gång. Fast, jag vet faktiskt inte om det är det. Bara ett annat sätt att överleva resten av den andra tiden.
Att en enda låt kan fånga en så hårt och bara dra tillbaka tiden som man har i minnet. Ibland är det bra, ibland är det inte det. Allting beror på just vilket minnet var. Idag drog det mig tillbaka till henne, och det enda jag ser är en tunn människa som varken är vaken, kan sova eller prata. Kan inte förklara, det vi alla hoppades på sprack. Och det har gjort så att jag har slutat tro på mirakel. Samtidigt som jag lärde mig att tiden läker inga sår, vilket är bra för det är en livssak. Och man kan inte lära sig den förän man själv går igenom någonting. Det jag lärde mig var att just den meningen (tiden läker sår) är bullshit.
Jag kanske inte gråter lika mycket längre, eftersom att jag tänker på dig varje dag och jag har lärt mig att leva med det. Men det betyder inte att jag inte saknar dig lika mycket nu som då, och det betyder heller inte att det behöver bli lättare att leva med det. För jag vill fortfarande ha dig här och kommer alltid att vilja ha det också. Jag önskar bara att du kunde få uppleva mitt liv också, träffa mina fina vänner, min bästa pojkvän och bara se hur jag har blivit idag. Men jag nöjer mig med att veta att du är här ibland, och jag vet att du är stolt över mig. Jag håller också hoppet uppe om att få träffa dig igen, när det är min tur att gå.
Men för att komma framåt så behöver man försöka att fokusera på de bättre minnena istället för de sämre. Och det är min hemlighet. Jag saknar dig! ♥
Att en enda låt kan fånga en så hårt och bara dra tillbaka tiden som man har i minnet. Ibland är det bra, ibland är det inte det. Allting beror på just vilket minnet var. Idag drog det mig tillbaka till henne, och det enda jag ser är en tunn människa som varken är vaken, kan sova eller prata. Kan inte förklara, det vi alla hoppades på sprack. Och det har gjort så att jag har slutat tro på mirakel. Samtidigt som jag lärde mig att tiden läker inga sår, vilket är bra för det är en livssak. Och man kan inte lära sig den förän man själv går igenom någonting. Det jag lärde mig var att just den meningen (tiden läker sår) är bullshit.
Jag kanske inte gråter lika mycket längre, eftersom att jag tänker på dig varje dag och jag har lärt mig att leva med det. Men det betyder inte att jag inte saknar dig lika mycket nu som då, och det betyder heller inte att det behöver bli lättare att leva med det. För jag vill fortfarande ha dig här och kommer alltid att vilja ha det också. Jag önskar bara att du kunde få uppleva mitt liv också, träffa mina fina vänner, min bästa pojkvän och bara se hur jag har blivit idag. Men jag nöjer mig med att veta att du är här ibland, och jag vet att du är stolt över mig. Jag håller också hoppet uppe om att få träffa dig igen, när det är min tur att gå.
Men för att komma framåt så behöver man försöka att fokusera på de bättre minnena istället för de sämre. Och det är min hemlighet. Jag saknar dig! ♥
Kommentarer
Trackback
